Allmänna aspekter
Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett sätt för dig och andra i EU att bidra till EU-politiken.
Om ni vill att EU ska agera i en viss fråga kan ni föreslå ett medborgarinitiativ för att uppmana EU-kommissionen att ta fram ny lagstiftning.
För att kommissionen ska ta ställning till ert initiativ måste ni få en miljon namnunderskrifter från hela EU.
Framställningar görs till Europaparlamentet medan medborgarinitiativ lämnas till kommissionen.
En framställning
- kan bara gälla pågående EU-verksamhet och inte uppmana till ny EU-lagstiftning (i ett medborgarinitiativ kan du föreslå nya EU-lagar)
- kan lämnas in av en enskild person (medborgarinitiativ måste lämnas in av en grupp av organisatörer)
- kräver ingen namninsamling (för medborgarinitiativ måste du samla in en miljon underskrifter).
JA.
De flesta länder har liknande verktyg på antingen nationell, regional eller lokal nivå, men de fungerar lite annorlunda.
Du kan se några exempel i den här studien:
För initiativ som registrerats före den 1 januari 2020 gäller de nya reglerna för vissa aspekter, medan de gamla reglerna fortsätter att gälla för andra aspekter (t.ex. uppgiftskrav för undertecknare, namninsamlingssystem och EU-ländernas kontroll av underskrifter).
Du kan läsa mer om detta i meddelandet om övergångsbestämmelser.
- Ladda nerбългарски
- Ladda nerEspañol
- Ladda nerčeština
- Ladda nerdansk
- Ladda nerDeutsch
- Ladda nereesti
- Ladda nerελληνικά
- Ladda nerEnglish
- Ladda nerfrançais
- Ladda nerGaeilge
- Ladda nerhrvatski
- Ladda neritaliano
- Ladda nerlatviešu
- Ladda nerlietuvių
- Ladda nermagyar
- Ladda nerMalti
- Ladda nerNederlands
- Ladda nerpolski
- Ladda nerportuguês
- Ladda nerromână
- Ladda nerslovenčina
- Ladda nerslovenščina
- Ladda nersuomi
Kom i gång – initiativet
JA.
Ni kan få oberoende juridisk rådgivning och råd om kampanjer, finansiering och andra praktiska aspekter i forumet för det europeiska medborgarinitiativet. Alla förfrågningar som skickas via formuläret på sidan om rådgivning besvaras av en expert.
Tänk på att du måste ha registrerat dig i forumet för att kunna be om råd.
NEJ.
Ett medborgarinitiativ kan bara gälla frågor där ni anser att det krävs en rättsakt för att genomföra fördragen, inte förslag om att ändra dem.
JA.
Det finns inga särskilda regler för det.
Kom i gång – organisatörerna
JA.
Det är var ni bor som räknas. Ni kan vara av samma eller olika nationalitet.
NEJ.
Du måste vara medborgare i ett EU-land.
Du måste ha uppnått rösträttsålder för Europaparlamentsvalet.
I de flesta EU-länder måste du alltså vara 18 år – utom i
Belgien, Österrike och Malta där rösträttsåldern är 16 år
Grekland där den är 17 år.
NEJ.
Du måste bara vara tillräckligt gammal för att få rösta i EU-valet (se föregående fråga).
JA.
Men de får inte räknas med bland de sju obligatoriska medlemmar som ska bo i sju olika EU-länder (och kan inte stå med i den listan när ni skickar in registreringsansökan).
Kontaktpersonerna – företrädaren och dennes ersättare – har rätt att tala och handla på organisatörsgruppens vägnar.
De kan utses bland de sju medlemmar som bor i sju olika länder, eller vara två andra medlemmar i gruppen.
De sköter kontakterna mellan gruppen och EU-kommissionen och hanterar alla steg under förfarandet.
De har båda tillgång till organisatörsgruppens användarkonto och får också all korrespondens från kommissionen.
När ni skickar in registreringsansökan måste gruppens företrädare ladda upp dokument med för- och efternamn, postadress och nationalitet för var och en av de sju gruppmedlemmar som bor i sju olika länder.
Samma dokument krävs för kontaktpersonerna (företrädaren och ersättaren), om de inte finns med bland dessa sju medlemmar.
Kommissionen kontrollerar uppgifterna och kan be om kompletteringar.
Viktigt: En id-handling räcker inte alltid för att styrka var man bor. Handlingen som styrker bosättningslandet bör dessutom vara högst ett år gammal. Det kan t.ex. vara en elräkning där adressen framgår.
JA.
Men ni måste meddela alla ändringar till kommissionen via ert användarkonto, som kontaktpersonerna har tillgång till.
Om ändringarna gäller de sju obligatoriska medlemmar som bor i sju olika länder, måste ni ladda upp nya dokument som visar att gruppen fortfarande uppfyller kraven på nationalitet, ålder och bosättningsland.
Ni måste också uppdatera stödförklaringsformulären med motsvarande ändringar.
De nya gruppmedlemmarnas namn publiceras i webbregistret. De gamla medlemmarnas namn ligger kvar i registret under hela förfarandet (så att myndigheterna kan kontrollera om de insamlade underskrifterna är giltiga).
JA.
Det finns inga särskilda regler för det.
NEJ.
Det är inte obligatoriskt.
Om ni bildar en rättslig enhet blir den ansvarig för att driva initiativet.
JA.
En rättslig enhet måste inrättas enligt den nationella lagstiftningen i det land där den registreras. Ni måste skicka in handlingar som visar att enheten har bildats för att driva initiativet och att företrädaren har mandat att handla på dess vägnar.
Registrera initiativet
- Initiativets titel (högst 100 tecken, utan mellanslag).
- Initiativets mål (högst 1 100 tecken, utan mellanslag).
- De fördragsartiklar som ni som organisatörer anser relevanta för initiativet.
- Uppgifter om de sju medlemmar som bor i sju olika EU-länder – för- och efternamn, postadress, nationalitet och födelsedatum.
- Samma personuppgifter om företrädaren och ersättaren samt deras mejladresser och telefonnummer.
Företrädaren och ersättaren kan utses bland de sju medlemmar som bor i sju olika EU-länder, eller vara två andra medlemmar i gruppen.
- Dokument som intygar personuppgifterna ovan, dvs. för- och efternamn, postadress, nationalitet och födelsedatum för var och en av de sju gruppmedlemmarna och för företrädaren och ersättaren om de inte finns med bland de sju medlemmarna (se också frågan ”Hur kan vi som organisatörer visa att vi uppfyller alla krav i förordningen?”)
- Namnen på övriga medlemmar i organisatörsgruppen.
- Alla stöd- och finansieringskällor (som var kända vid registreringen) på över 500 euro per sponsor.
- Om det finns en rättslig enhet: dokument som visar att enheten bildats för att sköta initiativet och att organisatörsgruppens företrädare har mandat att företräda enheten.
Ni kan också lämna
- en bilaga med mer information om initiativets mål och bakgrund – fylls i på nätet (högst 5 000 tecken utan mellanslag)
- ytterligare information, till exempel ett utkast till rättsakt – ladda upp en fil på högst 5 MB
- en länk till initiativets webbplats om ni har någon.
Kommissionen registrerar initiativet om
- det finns en grupp av organisatörer och namngivna kontaktpersoner
- den rättsliga enheten (om ni tänker bilda en) har inrättats för att sköta initiativet och er företrädare har mandat att handla på enhetens vägnar
- det gäller en fråga där kommissionen har befogenhet att föreslå EU-lagstiftning
- initiativet inte är uppenbart otillbörligt, av okynneskaraktär eller förargelseväckande
- initiativet är i linje med i) EU:s värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och ii) EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
NEJ.
Forumet är en informell mötesplats för att diskutera idéer till initiativ, hitta andra att samarbeta med och få råd.
För att registrera initiativet och börja samla in underskrifter måste ni först skicka in en registreringsansökan till kommissionen.
Kommissionen meddelar sitt beslut senast två månader efter att den har fått registreringsansökan.
Undantag
Om initiativet uppfyller alla krav utom kravet på att det ska gälla ett område där kommissionen har befogenheter, får ni besked redan inom en månad så att ni kan ändra förslaget.
Därefter har ni två månader på er att skicka in en ny version till kommissionen. Ni kan också välja att dra tillbaka registreringsansökan.
Om ni skickar in en ny version ska kommissionen ge sitt slutgiltiga beslut inom en månad. Kommissionen kan besluta att
- registrera initiativet i dess helhet
- registrera vissa delar av initiativet
- inte registrera initiativet alls.
Under dessa omständigheter kan hela registreringsförfarandet ta upp till fyra månader.
Kommissionen kan registrera vissa delar av initiativet om det finns punkter som inte uppfyller kravet på att kommissionen ska ha befogenhet att föreslå EU-lagstiftning.
Namninsamlingen gäller då bara de delar av initiativet som har registrerats. Om ni får en miljon underskrifter för initiativet och lämnar in det kommer kommissionen bara att ta ställning till de delar som har registrerats.
Bara de mål som har registrerats nämns i namninsamlingssystemet och på stödförklaringsformulären på papper.
Vilka delar av initiativet som har registrerats framgår också av kommissionens beslut om registrering som publiceras i webbregistret.
Organisatörerna måste dessutom informera om vad som har registrerats på sina kampanjwebbplatser och i andra kanaler som de använder för att marknadsföra initiativet.
Kommissionen publicerar följande uppgifter:
- En beskrivning av initiativet (titel, mål och andra eventuella uppgifter).
- För- och efternamn på organisatörsgruppens medlemmar och mejladresser till kontaktpersonerna (företrädare och ersättare).
- Land där företrädaren bor eller, om det bildats en rättslig enhet för att sköta initiativet, enhetens namn och registreringsland.
- Uppgifter om stöd- och finansieringskällor.
Ni kan använda vilket språk som helst av EU:s 24 officiella språk.
JA.
Kommissionen översätter initiativets titel, mål och bilaga till alla officiella EU-språk och publicerar språkversionerna i webbregistret.
Om ni vill ha något annat översatt (t.ex. ett utkast till rättsakt) måste ni göra det själva. Kommissionen kan sedan lägga in översättningarna i webbregistret.
JA.
Beslutet grundas på lagstiftningen och ni kan därför protestera mot det. Kommissionen motiverar alltid sitt beslut och förklarar hur ni kan överklaga.
Ni kan bland annat ta ärendet till EU-domstolen eller vända er till EU-ombudsmannen för att klaga på felaktig handläggning.
På kommissionens webbplats finns en lista med alla initiativ som fått avslag och inte har registrerats.
JA.
Ni kan dra tillbaka initiativet när som helst innan ni lämnar in det till kommissionen (som är steget efter att ni har samlat in alla underskrifter och fått dem kontrollerade).
När ni har dragit tillbaka initiativet kan ni inte ångra er, och alla underskrifter blir ogiltiga.
Initiativet ligger dock kvar i registret bland arkiverade initiativ.
Namninsamling
Ni väljer själva när ni vill starta – men senast sex månader efter att initiativet registrerades.
Ni måste informera kommissionen tio arbetsdagar före startdatumet. Vi lägger sedan in start- och slutdatum för namninsamlingen i vårt webbregister.
JA.
Ni har högst ett år på er att samla in underskrifter. Ni kan avsluta namninsamlingen när ni är säkra på att ni fått tillräckligt många underskrifter (minst en miljon totalt, varav ett minsta antal i minst sju EU-länder).
Nästa steg är att skicka in dem till myndigheterna för kontroll.
NEJ.
Ni måste använda särskilda formulär som ska stämma överens med mallarna i bilaga III till förordningen om det europeiska medborgarinitiativet och innehålla den information om initiativet som har publicerats på den här webbplatsen.
Vilka uppgifter undertecknarna ska lämna beror på vilket EU-land de kommer från.
För att vara säkra på att ni använder rätt formulär kan ni hämta förifyllda formulär via ert användarkonto på webbplatsen. Där finns redan all nödvändig information om initiativet.
NEJ.
Ni måste använda olika formulär beroende på personernas nationalitet. Det innebär att alla undertecknare på ett visst formulär måste komma från samma land.
På varje formulär ska ni först fylla i det land som formuläret ska skickas till för kontroll. Sedan kan bara medborgare i det landet använda formuläret.
Ni kan samla in underskrifter på vilket EU-språk som helst, oavsett nationalitet.
NEJ.
Ni måste använda kommissionens centrala namninsamlingssystem om ni vill samla in underskrifter på nätet.
NEJ.
Kommissionens system är gratis och körklart. Det uppfyller redan alla tekniska krav och säkerhetskrav.
Ni behöver bara skriva på ett avtal som innebär att ni blir gemensamt personuppgiftsansvariga tillsammans med kommissionen.
Sedan kan ni starta namninsamlingen tio dagar efter att ni informerat kommissionen om startdatumet.
Ett initiativ måste få stöd i tillräckligt många länder för att räknas som ett europeiskt medborgarinitiativ.
NEJ.
Alla underskrifter räknas och bidrar till målet på en miljon underskrifter.
Stöd ett initiativ
Du fyller i och skriver under ett stödförklaringsformulär på papper eller på nätet.
Det beror på vilket land du kommer från.
Alla måste lämna följande uppgifter: nationalitet, för- och efternamn och, beroende på land,
antingen
A. fullständig postadress och födelsedatum
(för personer från Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Slovakien och Tyskland)
eller
B. ett personligt id-nummer/nummer på id-handling och typ av id-nummer eller id-handling
(för personer från Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Ungern och Österrike).
Personer från vissa EU-länder kan dessutom använda sin e-legitimation.
Se vilka uppgifter som krävs i de olika länderna
När ni har fått tillräckligt många underskrifter för ett initiativ kontrolleras uppgifterna av ländernas myndigheter. Stödförklaringsformulär med felaktiga uppgifter ogiltigförklaras.
Du måste ha uppnått rösträttsålder för Europaparlamentsvalet (18 år i de flesta EU-länder). En del länder har sänkt åldersgränsen till 16 år. Se tabellen med ländernas åldersgränser
NEJ.
Du måste bara vara tillräckligt gammal för att få rösta i EU-valet, eller vara minst 16 år i de länder som har satt den åldersgränsen (se föregående fråga).
NEJ.
Bara EU-medborgare (medborgare i ett EU-land) kan stödja europeiska medborgarinitiativ.
I det land där du är medborgare.
Om du t.ex. kommer från Litauen men bor i Irland räknas underskriften i Litauen.
Om du har dubbelt medborgarskap väljer du ett av länderna och fyller i formuläret för det landet. Du får bara skriva på ett initiativ en gång.
JA.
När du ska skriva på anger du i vilket EU-land du är medborgare. Din underskrift räknas i det landet.
Få intyg på antal underskrifter
JA.
Ni måste skicka in dem senast tre månader efter namninsamlingsperioden.
EU-ländernas myndigheter utför kontroller för att intyga antalet insamlade underskrifter.
De ska utfärda sitt intyg inom tre månader. För sina kontroller kan de bland annat använda stickprov.
Ni kan göra på två sätt:
– Lämna in dem i elektronisk eller fysisk form: Ni kan skicka de undertecknade stödförklaringsformulären i pappersform, men ni kan också skanna dem och skicka dem elektroniskt eller fysiskt, t.ex. på en dvd. Om ni lämnar in dem i fysisk form (papper eller dvd) måste ni göra det på ett säkert sätt, t.ex. genom rekommenderat brev eller bud. Ni måste alltid följa relevanta regler om skydd av personuppgifter.
– Använd kommissionens fildelningstjänst för att ladda upp underskrifter på papper. I så fall måste ni först informera kommissionen. Inskannade formulär kan laddas upp i krypterad form. Ni ska ladda upp alla pappersunderskrifter senast två månader efter namninsamlingsperioden och meddela kommissionen när ni är klara.
Kommissionen skickar alla underskrifter som samlats in via det centrala namninsamlingssystemet till EU-ländernas myndigheter via sin fildelningstjänst. Det är ett system för att överföra stödförklaringar till myndigheterna på ett säkert sätt. Uppgifterna skickas i krypterad form och kan bara dekrypteras av den behöriga myndigheten.
Fildelningstjänsten är ett system för att överföra underskrifter till EU-ländernas myndigheter på ett säkert sätt.
Uppgifterna skickas i krypterad form och kan bara dekrypteras av den behöriga myndigheten.
Ni kan använda de prövningsmöjligheter som finns i ert land och vända er till administrativa eller rättsliga myndigheter eller ombudsmän.
Ni kan också lämna in ett klagomål till kommissionen om överträdelse av EU-lagstiftningen.
Lämna in ett initiativ
JA.
Ni måste lämna in initiativet senast tre månader efter att ni fått det sista intyget från de nationella myndigheterna.
NEJ.
Ni behöver bara skicka in inlämningsformuläret via ert användarkonto tillsammans med kopior på myndigheternas intyg som bekräftar att ni har fått tillräckligt många underskrifter.
Få svar från kommissionen
Mötet hålls senast en månad efter att organisatörerna lämnat in initiativet till kommissionen.
Det är ett tillfälle att förklara och diskutera initiativets innehåll så att kommissionen säkert förstår målen innan den skriver sitt svar.
NEJ.
När ni har lämnat in initiativet informerar kommissionen Europaparlamentet, som sedan kontaktar er för att anordna utfrågningen.
Kommissionen informerar också ministerrådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och EU-ländernas egna parlament.
JA.
Senast sex månader efter att initiativet lämnades in.
Kommissionen publicerar ett meddelande där den förklarar vilka eventuella åtgärder som planeras, tillsammans med en motivering och tidsplan för åtgärderna.
Meddelandet publiceras på den här webbplatsen på alla officiella EU-språk.
Kommissionen informerar också Europaparlamentet, ministerrådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och EU-ländernas parlament.
NEJ.
Syftet med det europeiska medborgarinitiativet är att ge allmänheten möjlighet att starta en debatt och påverka EU-politiken genom att uppmana kommissionen att föreslå lagstiftning.
För att kommissionen ska bli skyldig att föreslå lagstiftning måste EU-fördragen ändras.
Kommissionens förslag måste följa relevant lagstiftningsförfarande.
För att förslaget ska antas som lag måste Europaparlamentet och ministerrådet diskutera och anta förslaget (i vissa fall läggs förslaget fram enbart för rådet).
NEJ.
Till skillnad från avslag om registrering grundas beslutet på kommissionens analys av initiativet och går inte att överklaga.
Kommissionen måste noga undersöka förslagen i medborgarinitiativen men behöver inte föreslå några konkreta åtgärder.
Kommissionen måste dock alltid förklara varför den inte vill gå vidare.
Finansiering och sponsring
JA.
Ni måste redovisa all finansiering på över 500 euro per sponsor.
Ni ska redovisa uppgifterna när ni skickar in registreringsansökan och sedan uppdatera dem minst varannan månad.
Ni måste också redovisa naturabidrag, det vill säga annat stöd än pengar.
Vi kommer att publicera uppgifterna om era stöd- och finansieringskällor i vårt webbregister.
Ni ska redovisa alla källor till stöd och finansiering via ert användarkonto, som är det konto som ni använde för att registrera initiativet.
Ni får en automatisk påminnelse i användarkontot om att uppdatera uppgifterna varannan månad.
Sponsorer är alla privatpersoner eller organisationer som bidrar med minst 500 euro.
Juridiska personer eller organisationer som bidrar med kvantifierbara naturabidrag eller annat stöd som inte går att räkna om i pengar betraktas också som sponsorer.
Privatpersoner som bidrar med frivilligarbete eller annat icke-ekonomiskt stöd räknas inte som sponsorer. Ni behöver därför inte redovisa sådant stöd.
Om ni är osäkra på vilket stöd ni ska redovisa kan ni be om råd i forumet för medborgarinitiativet.
NEJ.
Det skulle gå emot principen att medborgarinitiativen ska vara oberoende och kommissionen opartisk.
Kommissionen kan dock ge annat stöd än pengar och erbjuder bland annat gratis översättning och namninsamlingssystem.
Ni kan också få tips och råd från forumet för medborgarinitiativet.
JA.
Om du vill skicka meddelanden eller klagomål om sponsorer och stöd för ett visst initiativ (om du t.ex. tror att de publicerade uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga) kan du använda kontaktformuläret på initiativets sida på webbplatsen.
För att vi ska kunna utreda klagomålet måste du skicka in belägg för ditt påstående.
Vi kontaktar initiativets organisatörer för att utreda fakta och ber dem att korrigera eventuella felaktigheter om stöd och finansiering.
Kommunikation
NEJ.
Kommissionen måste vara helt opartisk när det gäller enskilda initiativ.
Kommissionen driver dock allmänna informationskampanjer så att fler ska känna till och engagera sig i medborgarinitiativ.
På webbplatsen kan du läsa om både det europeiska medborgarinitiativet i allmänhet och enskilda initiativ. Du kan också prenumerera på ett nyhetsbrev.
När du skriver på ett initiativ på nätet via kommissionens namninsamlingssystem kan du också ange om du vill få uppdateringar om initiativet från organisatörerna och kommissionen.
JA.
Ni får samla in deras mejladresser för informations- och kommunikationssyften, men bara om
- de har gett sitt samtycke
- ni följer relevanta regler om skydd av personuppgifter.
Skydd av personuppgifter
JA.
Enligt EU-lagstiftningen måste organisatörerna samla in vissa uppgifter om dig, på nätet eller på papper, och vidarebefordra uppgifterna till de myndigheter som ansvarar för att validera underskrifterna.
Det är en lagstadgad skyldighet för organisatörerna. För att ditt stöd ska räknas måste du uppge vissa personuppgifter.
Alla personuppgifter som behandlas i samband med ett medborgarinitiativ omfattas av dataskyddslagstiftningen.
Organisatörsgruppernas företrädare måste följa den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) och relevant nationell dataskyddslagstiftning när de behandlar personuppgifter.
När EU-kommissionen behandlar personuppgifter måste den följa EU-insitutionernas dataskyddsförordning (EUDPR).
EU-ländernas myndigheter behandlar vissa personuppgifter när de kontrollerar underskrifterna och måste då följa GDPR och relevanta nationella dataskyddsregler.
Kommissionens centrala namninsamlingssystem är mycket säkert (uppgifterna krypteras) och följer kommissionens egna regler om säkra kommunikations- och informationssystem. Du kan också använda din nationella e-legitimation för att skriva på initiativ.
Ni får inte spara uppgifterna i det officiella stödförklaringsformuläret: de får bara användas som stöd för ert initiativ.
Ni får dock be om undertecknarnas kontaktuppgifter separat – med deras samtycke – för kommunikations- och informationsändamål.
Läs mer i vägledningen om skydd av personuppgifter.
Uppdraget som personuppgiftsansvarig sköts av
- företrädaren för organisatörsgruppen, eller
- den rättsliga enheten, om det har bildats en sådan för att sköta initiativet.
Den personuppgiftsansvariga ansvarar för behandlingen av de personuppgifter (även mejladresser) som samlas in i samband med namninsamlingen.
Kommissionen är gemensamt personuppgiftsansvarig om organisatörerna använder
- kommissionens system för att samla in underskrifter och mejladresser
- kommissionens fildelningstjänst för att överföra underskrifterna till EU-länderna.
De nationella myndigheter som kontrollerar underskrifterna har också ett personuppgiftsansvar.
Läs mer i vägledningen om skydd av personuppgifter.
De särskilda reglerna fastställs i artikel 19 i förordningen om det europeiska medborgarinitiativet.
I övrigt omfattas både organisatörerna och de nationella myndigheterna av den allmänna dataskyddsförordningen.
I de fall där kommissionen också är personuppgiftsansvarig gäller förordning (EU) 2018/1725.
Läs mer i vägledningen om skydd av personuppgifter.
Stödförklaringar:
Ni (organisatörerna) och kommissionen måste förstöra alla undertecknade stödförklaringsformulär (och eventuella kopior) senast den dag som infaller först, antingen
- en månad efter att du har lämnat in initiativet till kommissionen, eller
- 21 månader efter att namninsamlingen startar.
Om ni drar tillbaka ert initiativ efter att ha startat namninsamlingen måste stödförklaringarna (och eventuella kopior) förstöras senast en månad efter att ni dragit tillbaka initiativet.
De nationella myndigheter som kontrollerar antalet underskrifter måste förstöra alla stödförklaringar (och eventuella kopior) senast tre månader efter att de är klara med kontrollen.
Undantag – om det pågår rättsliga eller administrativa förfaranden för ert initiativ får ni spara stödförklaringarna (och eventuella kopior) längre än dessa tidsfrister.
Mejladresser:
Ni (organisatörerna) och kommissionen måste förstöra alla sparade mejladresser senast
- en månad efter att ni har dragit tillbaka ert initiativ eller
- tolv månader efter namninsamlingen eller
- tolv månader efter att ni har lämnat in initiativet till kommissionen.
Men om kommissionen svarar på initiativet med ett formellt meddelande sparas mejladresserna i högst tre år efter att meddelandet publicerades.
