Inlämning och prövning
Den 10 januari 2020 lämnades initiativet Minority Safepack – en miljon underskrifter för mångfald i Europa in till kommissionen med totalt 1 123 422 namnunderskrifter. Läs pressmeddelandet
Den 5 februari 2020 träffade organisatörerna Věra Jourová, kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet, och Mariya Gabriel, kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor.
Den 15 oktober 2020 hölls en offentlig utfrågning i Europaparlamentet. Läs pressmeddelandet
Europaparlamentet diskuterade initiativet vid sitt plenarmöte den 14 december 2020, och antog den 17 december 2020 en resolution för att uttrycka sitt stöd för initiativet. Läs Europaparlamentets pressmeddelande
Den 14 januari 2021 antog kommissionen ett meddelande som svar på initiativet Minority Safepack där man förklarar hur den EU-lagstiftning som redan finns stöder initiativets olika aspekter och vilka uppföljningsåtgärder som ska vidtas. Läs pressmeddelandet
Kommissionens svar och uppföljning
Meddelandets viktigaste slutsatser:
Inkludering och respekt för Europas rika kulturella mångfald hör till kommissionens prioriteringar och mål. En rad åtgärder som behandlar flera aspekter av initiativets förslag har vidtagits sedan initiativet först lades fram 2013. I meddelandet bedöms vart och ett av de nio förslagen individuellt, med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen föreslår inga nya rättsakter eftersom man anser att den lagstiftning och politik som finns redan stöder initiativets mål på ett kraftfullt sätt, om den genomförs fullt ut.
Uppföljning
När Minority Safepack lämnades in pågick redan ett antal EU-initiativ som är direkt relevanta för medborgarinitiativet. Kommissionen följer hur initiativen genomförs och fortsätter att vidta åtgärder på dessa områden. Här är några exempel:
- Kommissionen stöder kultur och utbildning genom Erasmus+ och andra finansieringsprogram, som alla språkgrupper kan söka bidrag från. Flera exempel på projekt för regionala språk och minoritetsspråk som finansieras genom programmen Erasmus+ och Kreativa Europa finns i publikationen Linguistic diversity in the European Union från 2024.
- När det gäller de allmänna reglerna för EU-finansiering har kommissionen skärpt kraven på att respektera de grundläggande rättigheterna. Förordningen om gemensamma bestämmelser för EU:s finansieringsfonder 2021–2027 innehåller ett ”nödvändigt villkor” som innebär att medlemsländerna, när de betalar ut EU-medel som omfattas av förordningen, ska se till att stadgan om de grundläggande rättigheterna och principen om icke-diskriminering följs. Dessa fonder fortsätter att stödja socioekonomisk integration, bland annat av marginaliserade eller utsatta grupper som etniska minoriteter, i linje med de prioriteringar och behov som kommissionen och länderna har enats om.
- När det gäller forskningsmöjligheter stöder EU forskning om kulturell och språklig mångfald i Europa genom Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation (2021–2027), och dess genomförandeprogram, särskilt inom programdelen ”Kultur, kreativt och inkluderande samhälle”. Forskning om nationella minoriteter eller kulturell och språklig mångfald kan bedrivas utifrån olika perspektiv och med metoder från olika grenar av samhällsvetenskap och humaniora. Möjligheterna att få stöd till forskning om språklig mångfald kommer att fortsätta under hela Horisont Europas löptid, dvs. i arbetsprogrammen för 2025–2027.
- När det gäller initiativets förslag om audiovisuella medietjänster, dvs. att säkerställa friheten att tillhandahålla tjänster och ta emot audiovisuellt innehåll i regioner där det bor nationella minoriteter, övervakar kommissionen tillämpningen av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster och även den särskilda tillämpningen av reglerna om främjande av europeiska produktioner. Rapporten om tillämpningen av direktivet om audiovisuella medietjänster för perioden 2019–2022 publicerades i januari 2024. Rapporten bekräftar att direktivet fortfarande är ett viktigt instrument för samordningen på EU-nivå av nationell lagstiftning för alla audiovisuella medier och att ursprungslandsprincipen har underlättat tv-sändningar och användningen av beställvideotjänster över gränserna. Rapporten om tillämpningen av reglerna om främjande av europeiska produktioner för perioden 2020–2021 publicerades i juni 2024. De nya reglerna om att varje beställtjänst ska ha en andel på minst 30 procent europeiska produktioner i sin katalog har gradvis införts av EU-länderna, och det bidrar aktivt till målet om större kulturell mångfald i EU.
- När det gäller initiativets förslag om geoblockering förde kommissionen under 2021 och 2022 en dialog med den audiovisuella sektorn om hur man kan förbättra tillgången till audiovisuellt innehåll i hela EU. Dialogen var en uppföljning av den första översynen av förordningen om geoblockering. Det avslutande mötet hölls den 6 december 2022. Läs mer om dialogen. Kommissionen presenterade resultatet av dialogen i 2024 års inventering av genomförandet av förordningen om geoblockering.
- När det gäller att främja språklig mångfald inom regionala språk och minoritetsspråk vidareutvecklar kommissionen sitt samarbete med Europarådets centrum för moderna språk (ECML). Bland annat anordnades ett symposium om att stärka stödet till regionala språk och minoritetsspråk i ett flerspråkigt sammanhang i november 2023 i samarbete med ECML. Detaljerade studier håller på att tas fram för att bygga upp en databas med bästa praxis.
- Slutligen främjar EU språklig mångfald, även regionala språk och minoritetsspråk, i samband med Europeiska språkdagen och via Europeiska skolutbildningsplattformen. På Europeiska språkdagen 2024 presenterades och diskuterades resultaten av den senaste Eurobarometern om EU-invånarna och deras språk. Undersökningen visade bland annat att 85 procent av EU-invånarna anser att regionala språk och minoritetsspråk bör skyddas.
Mer information
I sin dom av den 9 november 2022 (mål T-158/21) avslog Europeiska unionens domstol (tribunalen) den talan som initiativets organisatörsgrupp väckt om att ogiltigförklara kommissionens meddelande C (2021) 171. Enligt domstolen hade kommissionen varken gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning eller åsidosatt sin skyldighet att motivera sitt ställningstagande i sitt meddelande, där kommissionen angav att det i detta skede inte behövdes någon ytterligare lagstiftning för att nå medborgarinitiativets mål.
Organisatörerna överklagade domen den 21 januari 2023.
